dontshednotears

jag saknar att gå barfota iklädd endast bikini och ett linne när man går på restaurang och käkar middag för en tjuga. jag saknar att känna hur sanden bränner mot fotsulorna när man promenerar längs stranden. jag saknar hur skyltarna lyser i allt det nattsvarta på kvällarna. jag saknar att ragga på varenda jävel som går förbi, och jag saknar att det var mitt jobb. jag saknar att supa med sugrör ur en hink, sex on the bucket. jag saknar att behöva gå tre kilometer med vatten runt anklarna för att kunna doppa mig på eftermiddagarna för att det var så långgrunt. jag saknar kapunkaa och minismå thailändare som inte förstår engelska men som man ändå på något vis lyckas kommunicera med. jag saknar att det största problemet jag hade var att välja vilka solbrillor jag skulle skydda ögonen med för dagen. jag saknar bananbåtarna som låg ankrade vid strandkanten. jag saknar den lilla tanten och farbrorn som ägde guesthouset som vi bodde på. jag saknar att vakna på morgonen, sätta på mig en bikini och gå de 200 metrarna ner till stranden, köpa en flaska vatten på vägen. jag saknar banana bar och ben. jag saknar göteborgarna och strängnäsarna och deras bungalows på kvällarna. jag saknar 45gradig värme och att bara vara spontan, att tid inte finns och att det inte spelar någon roll vilken dag det är. jag saknar det oplanerade och underbara. jag saknar thailand, jag saknar maya beach och jag saknar koh phi phi.